GALLERI1
Aktuell
utställning


Utställnings-
katalog


Om Galleri1

Tidigare
utställningar

Galleri1
Sören Nordenström
”När ljuset faller in i stilla rum---”
Jag är numera helt fångad av målarmediet och arbetar med både akvarell och olja, ibland även med tusch, torrpastell och kol.
Ett par kurser i olje- och akvarellmålningens grunder har jag hunnit med men är i övrigt självlärd.

Gå till galleriet »

Visa som bildspel »

Sören Nordenström
”När ljuset faller in i stilla rum---”

Vem är Sören Nordenström ?

Född i Vedevåg 1955. Uppväxt i Örebro. Flyttade 1980 till Göteborg för att läsa till tandläkare. Sedan 1984 bosatt i Barnarp, strax söder om Jönköping tillsammans med min livskamrat Eva, våra tre snart flygfärdiga barn och en vild svart storpudel vid namn Alice.
Tandläkaryrket är kreativt och mångsidigt men efter 15 år i yrket behövde jag något mer. Jag hade alltid känt en dragning till måleriet och började nu ta tag i det med större allvar vilket resulterade i att jag för ett 10-tal år sedan började släppa ut den ständiga ström av känslor, stämningar och bilder som alltid funnits inom mig och ge dem fastare form med hjälp av måleriet.
Äntligen hittade jag ett språk för en alldeles speciell stämning som alltid funnits inom mig men varit svår att fånga. Det där med ljuset…
Jag är numera helt fångad av målarmediet och arbetar med både akvarell och olja, ibland även med tusch, torrpastell och kol.
Ett par kurser i olje- och akvarellmålningens grunder har jag hunnit med men är i övrigt självlärd.

Sören
Jönköping 080218

Om utställningen
Mina förebilder är många av de gamla mästarna; Rafael, Leonardo, Caravaggio, Vermeer bara för att nämna några men även Winslow Homer, Thomas Eakings och Edward Hopper. Jag beundrar också Odd Nerdrum och Kitschmåleriet.

Om mitt måleri

Hela mitt liv har jag fascinerats och förtrollats av det hemlighetsfulla språk som tingen talar i stillheten och tystnaden.
När ljuset faller in i stilla rum och leker med tingens linjer, färger och former hör jag storslagna berättelser om oerhörda ting. Berättelser som är befriade från ordens och våra sinnens begränsningar.
Det jag fångas av i det klassiska måleriet och även i Kitschmåleriet är skildringen av människan och hennes livsvillkor på ett sätt som står i skarp kontrast till dagens livsföring och föreställningsvärld.
Sedan begynnelsen har gudarna fört sin kamp inom oss. Att vara människa är att leva i spänningsfältet mellan passion och leda, mellan hopp och förtvivlan. I allt det vackra finns samtidigt vemodet, i livsglädjen finns medvetandet om döden---
Idag har vi fjärmat oss från gudarna. Deras röster inom oss misstolkas och vi söker hjälp hos psykoterapeuten, vi tror att vi kan dränka deras pockande krav, passioner och bråkande genom ett besök på närmaste köpcentra---
Jag tror att vi människor glömt bort vilka vi är i vår jakt på välfärd och lycka i denna enda värld vi känner. Vi har glömt att stanna upp ibland för att granska Världen i all sin gåtfullhet. Kanske för att vi inte vågar?
Men nånting fattas oss----
Det jag vill försöka skildra i mina målningar är nutidsmänniskan, hennes värld och hennes föremål, i ett klassiskt ljus, ibland med hjälp av de gamla mästarnas metoder, för att återföra oss och våra liv till urgrunden.
Jag vill också skildra den poesi som kan uppenbara sig en grå vardag, när solen bryter igenom och låter färgerna på några regnvåta blommor på en gammal grönmålad trädgårdsbänk spela ut hela sitt register, eller i färgspelet i några enkla lökar som i halvmörkret nås av det infallande ljuset och glöder som ädelstenar... Då är gudarna nära och de berättar om både liv och död, vemod och passion.
I stunder av stillhet, när ljuset faller in i stilla rum---, det är då vi når kontakt med det verkliga livet inom oss och det är då det skapas poesi---

Till sist vill jag referera till ett fantastiskt poem av Rainer Maria Rilke som, tycker jag, visar en annan och värdigare bild av oss människor och vårt öde:

” Jag lever mitt liv i växande ringar
Högt ovanför tingen-men
Den sista kanske jag inte fullbordar
Dock vill jag försöka den

Jag kretsar kring Gud, kring det ur-
gamla tornet.
Min flykt är tusenårslång.
Och jag vet inte än: Är jag falk, är
Jag storm
Eller är jag en väldig sång?"

Länkar
Sören Nordenström SvK